Allt sedan begynnelsen av mitt bloggande har jag haft varierande syften och ambitioner med min blogg. Det viktigaste och mest centrala har dock varit att analysera politik och föra ideologiska diskussioner, men därutöver har jag ibland velat använda den i en ”ursprunglig” bemärkelse som en logg bok på nätet. Med månadsvisa uppehåll blir en sådan ambtion givetvis löjlig.

Men jag ska göra ett litet försök att regelbundet notera viktiga händelser utan att de nödvändigtvis har analytisk relevans.

Med en sådan ingång går det förstås inte att undvika att nämna katastrofen på Haiti.

Enligt uppgifter som florerar i media befaras 100.000 döda som en konsekvens av skalvet. Om inte hjälp snabbt kommer på plats lär siffran stiga betydligt.

Haiti är ett av världens mest fattiga och korrupta länder. Läs mer om dess sorgliga historia här

Det vi kan göra just nu är det som Andreas gör – skänka pengar till Läkare utan gränser eller någon annan seriös hjälporganisation.

HJÄLPORGANISATIONER: Röda Korset, Läkare utan gränser, hoppets stjärna

Andra bloggar intressant om: Haiti, jordbävningen på haiti, bloggande, katastrof

Bloggat: apg29, natasa, elina, nattis, Tokmoderaten, Cautionary, Every Kinda People, Dux, stinahult,torahblogga, Tobias Värld

Media:  SvD , DN, DN, DN, AB, AB, GP, Expressen, SvD, Svd

USA’s statsskuld uppgår till ofattbara 450 miljarder dollar. Det är ungefär en tredubbling sedan förra året. Inkluderas görs förvisso krispaketet till Wall Street, men ändå…..

Näst budgetår kalkyleras ett underskott på ytterligare 30 miljarder. Huruvida Obamas spenderbyxor finns med i beräkningen tar jag för osannolikt då hans företagspaket ligger på en sisådär 1000 miljarder.

För inte så länge sedan spekulerade DN om vi nu ser början på en ny era där USA’s ekonomiska makt radikalt minskas. Blogge Bloggelito gick längre och föreslog Västvärldens fall.

Själv har jag väl i finanskrisen försökt utkristalisera det fundamentala problemet i att ha en ekonomi som bygger på ständigt ökande konsumtion och ständiga försök att underblåsa en sådan utveckling. Sanningen är att detta paradigm är så starkt att ingen på allvar ifrågarsätter det. Kritiker finns det naturligtvis gottt om, men att verkligen komma med ett alternativ som också innehåller en realistisk strategi är det egentligen ingen som har förmått. Förmodligen skulle sådana forskningsprojekt ganska kvickt avfärdas och avslås.

En inte allt för vild gissning är att nattens debatt mellan McCain och Obama inte kommer att adressera dessa större frågor…annat än i republikanska kandidatens monotona upprepning av frasen ”Cut spending”. Taget på totalen är det dock precis det vi måste göra även om vägen dit är i det närmaste outgrundlig.

Andra bloggar intressant om: världsekonomin, ekonomi, USA, statsskuld, underskott, Obama, McCain, nyordning, undergång, konsumtion, konsumtionskritik

Frankrike är beredd att ta till en rad åtgärder för att stävja busvisslingar

i samband med nationalsången på fotbollsmatcher.  Allt ifrån att ministrar demonstrativt tågar ut från arenan till att förbjuda nordafrikanska lag att spela i Paris.

Den franska nervositeten som  övergår i direkt låg självkänsla kan man undra?

Andra bloggar intressant om: Frankrike, fotboll, La Marseillaise

Efter supertisdagens efterlämnade frågtecken på den demokratiska sidan vågade jag mig ändå på att hänge mig åt siarkonsten ädla värv med resultatet att Clinton skådades i kristallkulans inre.

Efter nattens primärval i tre delstater där Obama går fram som trippelsegrare verkar denna kristallkulas utsaga mer tvivelaktig.

Obama går nu alltså om Clinton på totalen: Han har nu stöd från 1059 delegater och 156 superdelegater, in alles 1215. Fru Clinton har stöd från 956 delegater och 234 superdelegater, sammanlagt 1190. En diff på 25. Sannolikt är det superdelegaterna som i slutändan kommer att avgöra racet mellan Clinton och Obama.

Analyser visar att Obama går fram brett i alla väljargruppet och Clinton kan inte ens räkna med övervikt av kvinnliga röster.

Clinton ger dock inte upp ännu och givetvis finns chansen fortfarande, men motigt är det allt för henne.

Andra bloggar intressant om: primärvalet, Hillary Clinton, Barack Obama, politik

Innan primärvalen befarades det att media skulle falla in i gamla könsmönster och fokusera på vad Hillary Clinton bar för kläder och hade för någon frisyr. Så har det inte blivit utan pressens utseendefixering hamnade istället på Mitt Romneys frisyr. Denna frisyr ger idag upp sin kandidatur till det republikanska partiets presidentnominering.

Det var under en konferens i Washington som Romney mitt  i ett tal gav till känna sin intention. Enligt Washington Post lät det så här:

”

ROMNEY: … I want you to know, I’ve given this a lot of thought — I’d forestall the launch of a national campaign and, frankly, I’d make it easier for Senator Clinton or Obama to win.

Frankly, in this time of war, I simply cannot let my campaign be a part of aiding a surrender to terror.

(APPLAUSE)

This isn’t an easy decision. I hate to lose.

My family, my friends, you, my supporters across the country, you’ve given a great deal to get me to where I have a shot to becoming president. If this were only about me, I’d go on. But it’s never been only about me.

I entered this race — I entered this race because I love America. And because I love America, in this time of war, I feel I have to now stand aside for our party and for our country. ”

Republikanernas världsbild är som bekant mycket skruvad och som svensk är det mycket svårt att begripa vad någon av deras kandidater pratar om och vilka känslor de appellerar till. I en annan del av talet säger han så här:

”

The development of a child is enhanced by having a mother and a father. Such a family is the ideal for the future of the child and for the strength of the nation.

I wonder how it is that unelected judges, like some in my state of Massachusetts, are so unaware of this reality, so oblivious to the millennia of recorded history.

It’s time for the people of America to fortify marriage through a constitutional amendment, so that liberal judges cannot continue to attack it. ”

Inga nyheter förstås men man upphör aldrig att förvåna sig över hur så gammalmodiga tankar kan vinnas 2008!! Läs gärna hela talet här.

Så varför uteblev framgångarna för Mitt Romney?

 Tja, det tragiska är förmodligen att de republikanska väljarna inte riktigt känner sig säkra på att den mörkblåa ärkekonservativa åskådning som tonar fram i talet jag refererar till ovan är riktigt äkta. Romney har tidigare framstått som en mer liberalt inriktad politiker men har under kampanjen svängt kraftigt åt höger i en rad frågor.Risken med en sådan omvändelse är att man får rykte om sig att vara en ”flip-floppare”, vilket som ni minns var Bush strategi gentemot Al Gore.

Kanske har också hans religiösa tillhörighet i Mormonkyrkan spelat roll. Mainstream kristendom torde vara ett plus att ha i bagaget.

Huckabee däremot som slog Romney i en rad delstater där nog Romney räknat med vinst är en riktig högerkristen och där högeridealen inte kan ifrågasättas. Med Romney ute ur leken är risken stor att vi får en fundamentalistisk kristen vicepresident kandidat. Att det nu blir McCain som tar hem spelet torde vara rätt klart. Vinner republikanerna kommer USA styras av Krigsherren McCain och Predikantet Huckabee – bevara oss för en sådan duo!

Andra bloggar intressant om: Mitt Romney, republikanerna, primärvalen, USA, presidentvalet, John McCain

Igår var det alltså den så kallade Super Tisdagen då över tjugo ameriskanska delstater höll sina primärval. Många bedömare har tidigare sagt att detta var dagen då det skulle avgöras vilka två som skulle ställas mot varandra i det kommande presidentvalet. Så blev inte fallet, visserligen framstår McCain som den obestridliga vinnaren på den republikanska sidan, men Romney har inte erkänt sig besegrad. Enligt CNN uppger en Rommneykampanjkälla ”We can do the math but there are still openings,”

På den demokratiska sidan lämnas endast ett stort frågetecken. Kampen mellan Obama och Clinton är mycket jämn och spännande och det är omöjligt att sia om resultatet. Obama vann tretton delstater och Clinton åtta enligt följande:

Obama vann alltså flest, men Clinton tog hem de riktigt stora staterna som Californien och New York. Enligt CNN har Clinton efter gårdagen sammanlagt 632 delegater och Obama 626. Clinton leder också stort bland de superdelegater som redan tagit ställning, 193 mot 106. För information om hur primärvalet fungerar se min lilla Primärvalsskola.

De bägge kandidaterna försöker nu skapa en spin genom att tolka resultatet som att just de varit de stora segrarna. Obama talar om en viskning som ständigt ökar för att nå orkan styrka och läser resultatet som att han hela tiden knappar in och ser det som en rörelse som allt snabbare vaknar.

Problemet som jag ser det är att det inte hur länge som helst går att tala om en viskning som kommer att skörda segrer. Jag tror inte Obama blir starkare än så här och att Hillary faktiskt lyckats stå emot stormvinden är ett bevis för det. Min gissning är att den ganska populistiska tonen hos Obama kan få ett bedarrande genklang och att Clintons erfarenhet och kompetens kan få ett större genomslag i det som är kvar.

Jag sa nyss att det var omöjligt att sia och det är det förstås, men jag ger här mitt Orakel tips. Hillary ställs mot McCain.

Länkar:

DN, Svd,Svd,Svd,  Aftonbladet, Aftonbladet

Tidigare inlägg:

President från första dagen?

 Mrs Clinton – you actually did it! 

 Oliiiidligt spännande I New Hampshire(Inklusive Hörsings Primärvalsskola) 

Barack ’N’ Roll versus Clinton i tårar

Jag stödjer Edwards i Primärvalen…?

Andra bloggar intressant om: USA, Primärvalen, Hillary Clinton, Barack Obama, John McCain, Mitt Romney, Demokraterna, Rebublikanerna, presidentvalet, Super Thuesday, Super Duper Thuesday, Super Tisdagen

I natt var det slutdebatt mellan Obama och Clinton inför Super Tisdagen då ett stort antal delstater håller sina primärval. En sak var debattörerna eniga om – någon av dem blir USA’s nästa president. Frågan är vem som kan vara det från första dagen? Denna frågeställning härstammar från Clintons angrepp på Obama för han brist på erfarenhet. Obama kontrar med att peka på ett tillfälle då Clinton inte var riktigt vuxen att fatta ett korrekt beslut, nämligen i Irakfrågan.

Hillary påpekade att det krävdes en Clinton för att städa upp efter den första Bush och att det inte är orimligt att tänka sig att det kommer att krävas en Clinton att städa upp efter den andra – och drog ner stor applåder.

Debatten berörde de flesta politikområden.I hälso- och sjukvård menar Clinton att den omedelbart måste göras generell och tillgänglig för alla medan Obama pekar på att det är snarare vården kostnad för den enskilde som är problemet snarare än otillgänglighet.

I sak är förstås kandidaterna tämligen lika i sin politik. Det som skiljer är omfånget i deras målsättningarna. Hillary har en mer modest agenda som handlar om att förändra amerikansk politik. Obama vill därutöver förändra den amerikanska mentaliteten. I exemplevis Irkafrågan säger Obmama att han vill förändra den mentalitet som försatte USA i den prekära situationen. Amerikaner måste sluta vara rädda för det som är annorlunda.

Som många påpekar var tonen i debatten vänlig och försonlig(tam enligt vissa). En hel del demokrater har antagligen påpekat vem som är den egentliga fienden – republikanerna. Obama sa bland annat: ”I was friends with Hillary Clinton before we started this campaign. I will be friends with Hillary Clinton after this campaign is over,”.

Att utse en vinnar är omöjligt. De är bägge två super professionella. Givetvis kommer jag att förutspå en vinnare före Super Tisdagen, förhoppningsvis på Söndag. Kanske jag till och med avslöjar vem jag själv håller på…

Andra bloggar intressant om: Obama, Clinton, hillary, USA, primärvalen, slutdebatt, demokraterna,Kodak
 

Alla hade förhandstippat Obama till seger i New Hampshire, proffstyckare som amatörer. Opinionsundersökningar visade på ett tvåsiffrigt försprång. Ändå vann Hillary Rodham Clinton, visserligen knappt, men hon vann.

CNN’s seniora analytiker Bill Schneider  konstaterar att Clinton gjorde bättre ifrån sig i följande väljargrupper:

• Kvinnor
• Väljare vars huvudintresse är ekonomiska frågor
• Fackligt anslutna väljare

Bortsett från att opinionsundersökningar i primärval förmodligen är ganska osäkra – vad förklarar upphämtningen?

Min gissning är att Clintons ”erfarenhetsstrategi” talar till djupare skikt i amerikanens psyke än Obamas ”förändringsstrategi”. Det vill säga om man konfronteras så kan Clintons strategi få väljare att ändra sig eftersom de ”upptäcker” att skicklighet är avgörande för ett gott arbete Vita Huset. Detta blir dessutom skarpare om Obamas förändringstal saknar substans. (Jag säger inte i nuläget att det är så)

Ur detta följer att Clinton tilläts konfrontera väljarna i för stor utsträckning än vad som var bra för Obamas bästa. Vilket i sin tur innebär att Hillary lyckades elda på sin kampanjorganisation mer än vad den kanske något tillbakalutade Obama kunde åstadkomma med sin.

Givetvis måste man också spekulera i vad mån ”Clintons tårar” spelade in. En diskussion om Clintons ”likeable” framtoning har frekvent varit på tapeten. Har det funnits någon reel sanning i detta så kan förstås en emotionell spricka i den anlytiska fasaden gynnat henne.

En annan aspekt av detta är om det funnits en slags Carnossa-effekt. En kandidat som tar av sig barfota och med stockad strupa ber på sina bara knän om förtroende. Samtidigt som hon nästan hotfullt påpekar det ödesdigra i detta val. En glimt av osäkerhet och en krusning av sympati hos framförallt kvinnliga väljare kan var det som avgjorde det hela.

Seglar Clinton nu åter upp som favorit? Ja, förmodligen. Det menar i alla fall statsvetaren Anders Mellbourn. Han pekar på att Edwards kan vara en nyckel till Obamas undergång genom att försvaga honom i South Carolina som är Edwards hemmaarena.

Andra bloggar intressant om: primärvalen, USA, Hillary Clinton

Jo men visst blev det oliiidligt spännande och jämt!? Och det hela slutade med en jätte revansch för Hillary Clinton.

• Clinton 39%
• Obama 37%
• Edwards 17%
• McCain 37%
• Romney 32%
• Huckabee 11%

Här kan ni höra hennes tacktal:

Bloggen The Fix kommenterade sent i natt resultatet:

• Något otroligt har hänt – Vad var det? Kanske Clintons tårar?
• Clintons kampanjorganisation har gjort ett gigantiskt arbete
• Segern utgör garanten för en jämn kamp fram till Supertidsdagen 5/2 då ett tjugotal stater håller sina primärval
• Förmodligen är Edwards saga nu all. Det blir svårt för honom att hitta nya finansiärer.

Andra bloggar intressant om: primärvalen, Hillary Clinton

Så är det spännande primärvalet i New Hamshire i full gång. Nu klockan 00.15 har följande resultat delgivits:

• Obama:7
• Clinton: 0
• Edwards:2
• Richardsson: 1
• McCain:4
• Guiliani:1
• Romney:2
• Huckabee:0
• Paul:0

De allra mesta pekar på att Obama tar hem spelet för demokraterna och den intressanta frågan är med hur mycket han slår Clinton och hur hon kommer att reagera. Clinton lägret har under eftermiddagen försökt tona ner betydelsen av en förlust. Faktum kvarstår att Clinton spenderat 5,4 miljoner dollar i New Hampshire och i månader att en gigantiskt kampanjorganisation på fötterna. Det blir inte helt lätt för henne att skaka av sig en förlust mot den bakgrunden. Statistiken säger därtill att en seger i New Hampshire är en förutsättning för att gå vidare mot presidentämbetet. Jag är en smula skeptisk till sådan predestinationslära.

På bloggen The fix läser jag att Obamalägret inte slår sig till ro. Talesman Burton säger:

”There is much more work to do and we’re going to continue fighting for every single vote.”

På samma blogg läser jag att Clintonlägret tar in en ”ny” organisationsledare för kampanjen i form av Maggie Williams. Ska vi se det som ett tecken på att en ny strategi är på väg att formuleras?

En annan intressant filur är republikanen Paul, som satsat mycket krut på sin kampanj i delstaten. Hans polare äger lokaltidningar och har tryckt upp mängder med flyers och ett flygplan cirkulerar i luftrummet för alla medborgares upplysning om vem som man borde lägga sin röst på.

I väntan på resultatet tänkte jag göra en liten utbildningsinsats:

 Andra bloggar intressant om: primärvalen, USA, presidentvalet, New Hampshire