Noterar på Facebook en hel del upprörda känslor över Gustav Fridolins utspel angående arbetstidsförkortningen. Vill man vara lite cynisk kan man säga att det bara är en logisk konsekvens av u-svängen om hushållsnära tjänster. Ett samhälle som både har kort arbetstid och ett system där man köper städning i hemmet är väl milt uttryckt inte så sannolikt. Som vision är det nya politiska MP-paketet bedrövligt, i all fall med den cyniska hatten på.
Tar vi av den hatten och läser vad Fridolin faktiskt säger och vad hans opponenter föreslår blir bilden en annan. En mindre cynisk tolkning blir då att den gröna partitoppen tar ett väldigt orealistiskt förslag som 30 timmars vecka faktiskt är om man tänker det som ett över-natten-förslag och formulerar om detta till en politik som faktiskt har relevans för människor idag.
Mitt stora bekymmer uppstår om MP faktiskt inte vill ha en arbetstidsförkortning, alls och på något sätt. Kontentan av en sådan politik blir nämligen att det gröna partiet inte förstår centrala ekonomiska samband satt i en kontext av en hållbar utveckling. Inga tjänstesektorer i världen kan undanröja det faktum att en avgörande faktor för en hållbar utveckling är att mänsklig aktivitet i förhållande till naturen och de ekologiska systemem måste sakta ner och minska i tempo. I korthet att vi arbetar mindre, färre timmar under en livscykel.
Och det är det här sista ordet som skiljer mig från en del av Fridolins kraftigaste motståndare i denna fråga. Jag tror inte att en lagstadgad sänkning av arbetstiden till exempelvis 30 timmar är den smartaste lösningen och att det dessutom, som jag såg i ett facebookinlägg, skulle ske med bibehållen lön är som att ha Jultomten som lösning på verkliga politiska problem. Barntid, friår, successiva justeringar av årsarbetstid, semesterveckor, olika tidskonton etc, där tror jag lösningen ligger och det är det jag hoppas komma ut av det pågående rådsslaget.
Vad man än tycker och hamnar i dessa diskussioner kan man inte förneka att både frågan om hushållsnära tjänster och arbetstidsförkorting träffar livsavgörande problemområden som dels måste lösas, men där det dels också är oerhört svårt att se de enkla lösningarna.
Hur ska så många som möjligt ha en sysselsättning som det finns en genuin efterfrågan för inom ramen för en hållbar ekonomi och ett rättvist och jämlikt samhälle med högsta möjliga frihetsgrad? Sug på den karamellen när det lackar mot jul!
Andra bloggar intressant om: arbetstidsförkortning, Fridolin,
